Vänerns Vattenvårds Förbund

Hittade Vvf:s hemsida med en massa intressanta fakta om Vänern. De ger ut ett nyhetsbrev som man kan prenumerera på om man vill ha det senaste från dem. I senaste nummret fanns bland annat en intressant rapport om ljudnivåer i några av Vänerns skärgårdar. Nog har man väl suttit där och stört sig på allt som låter mer än ett paddeltag några gånger och tanken på en hårdare reglerad trafik i skärgården har väl slagit mig. Å andra sidan har jag ju suttit slött tillbakalutad skakandes i takt med utombordaren, utan att minsta ljud trängt igenom motordånet, och tyckt att båtlivet varit underbart några gånger också. Konstigt att alla andra bullrar så och jag bara smälter in i skärgårdmiljön oavsett hur mycket ljud jag ger ifrån mig ;-).

Rapporten lyfter fram hastighet som en avgörande bullerfaktor och diskuterar införandet av mer och lägre hastighetsbegränsningar på utsatta ställen. Kan kanske vara en väg att gå. Svår balans det där. En poäng med friluftsliv är ju känslan av frihet och då vill man inte ha regleringar hängande över sig överallt utan hoppas på att folk kan ändra sitt beteende ändå. Fast om regleringar behövs så är det regleringar som behövs.

Och vad ville jag egentligen ha sagt med det här då? Ja, kolla in Vvf:s hemsida för intressant material om Vänern.

Dalbosjön runt september 06

(Detta är en bild från turen, vill ni se mer så klicka här )


Jag tror jag börjar få lite koll på hur jag skall göra mina bilder tillgängliga, äntligen. Börjar med några bilder från en tur runt Dalbosjön som Bengt Arne och jag genomförde under några dagar i september 2006. Tanken var att börja och avsluta vid Läckö slott men vädret och sjukdom ändrade planerna något. Startade i stället vid Vita Sandar strax utanför Mellerud i Dalsland och paddlade runt Dalbon till Kållandsö. Trots de ändrade planerna så hade vi en fantastisk tur i för mig delvis nya skärgårdar. Skärgårdarna efter Dalslandsidan är vackra! Jag kommer att paddla där igen. Under de fyra dagar vi paddlade såg vi kanske 10 båtar, på avstånd. Märkligt och skönt att man kan vara så för sig själv. Det är mer bilder på gång men jag börjar med dessa för att komma igång.

Ljungskile och global miljö.

Paddlade en sväng med Friluftsfrämjandet i Ljungskile igår och det är alltid trevligt. Onsdagsturerna brukar inte vara så blodiga och det blev en lugn och trevlig tur med bra ledare, som alltid i Ljungskile. Träffade Britta, som jag paddlat med förut, nyss hemkommen från en vecka i Wales och vattnen runt Holyhead. Hon verkar haft en veckas fantastisk paddelsemester och jag blir grymt sugen på att åka dit.

Nu tillhör jag inte dom som gärna sprider vidare massmail av olika slag men här gör jag faktiskt ett undantag. En god vän skickade mig en länk om den globala klimatförändringen som känns angeläget att sprida vidare. Något för alla som vill ha mer argument för att världen måste agera innan det är försent. Kolla här

Jag kan inte låta bli att fundera på hur hotet om en genomgripande klimatförändring borde påverka kajakbranschen. Nu står väl större frågor på dagordningen över vilka åtgärder som måste vidtas för att undvika katastrofen. Men ändå - visst borde man ta sig en funderare. Vi paddlare är ju lite självgoda och hävdar att vi medför en väldigt liten miljöpåverkan och att vi är så medvetna om allt mellan att inte skrämma fågelungar till att inte förbruka några fosila bränslen i vårt utövande. På något sätt jämför vi oss då alltid med "motorbåtsfolket" och visst är det så att kajakpaddling är ett mer miljövänligt båtliv än med motorbåt. Jag tror inte att det ger så mycket i det långa loppet att bara känna sig bättre än någon annan. Vi måste hitta nya sätt att bli än mer miljövänliga. Sitter inte på några genialiska svar just nu men frågan hänger där och skaver liksom.